Bättre sent än aldrig...
Nu ska jag äntligen ge mitt bidrag till fantastiska Ridleden i Tiveden genom att skriva om våra två ridturer 2012 och 2013. Det är roligt att läsa blogginläggen och att fler och fler upptäcker detta underbara sätt att semestra på för både häst och människa.
Vår häst Cefyr har nu gått ca 60 mil ridleder
på bla Sörmlands Ridled, Ridled Skagern
runt och nu tre gånger i Tiveden. Cefyr
är ett halvblod som annars tränas i dressyr och
hoppning på hobby nivå och står på Billdals Ridklubb i Göteborg. Min man Magnus
och jag delar hästen och får därför alltid hyra en häst till när vi ska ut på ridled tillsammans.
hoppning på hobby nivå och står på Billdals Ridklubb i Göteborg. Min man Magnus
och jag delar hästen och får därför alltid hyra en häst till när vi ska ut på ridled tillsammans.
Hösten
2012 red vi för andra gången i Tiveden. Denna gång ville vi rida Unden runt och hade avsatt 6 dagar. Vi började i
Kopparhult och red den vackra vägen
längs Unden till Kilstorp. Här stannade vi i två nätter och tog en
dagstur nästa dag på Grönelidsleden.
Dag tre lämnade vi mysiga Kilstorp där vi
blivit så väl omhändertagna och bott så fint mitt i skogen.
Vi
skulle vidare mot Åsebol men tog en omväg över Anderstorp och lunch rastade i
Finnerödja hembygdsgård. Där fanns fina
rasthagar för hästarna och vi själva kunde sitta bekvämt i trädgården på
hembygdsgården och äta vår lunch.
Det vart en ganska lång dag och det var skönt
att nå Åsebol där vi visste att badtunnan väntade. Här bodde vi i nybyggda gäststugor och hade
tillgång till både bastu och badtunna och kalldopp i ån. Hästarna hade stora
och fina hagar att gå i med mycket gräs.
Dag
4 tog vi oss vidare till Sätra. Det var
en vacker väg längs Unden och vi passade på att rida upp den lilla omvägen upp
till utsiktspunkten där vi hade en strålande utsikt över hela sjön.
Till Sätra känns alltid lite lyxigt att komma då man bor så fint på herrgården.
Till Sätra känns alltid lite lyxigt att komma då man bor så fint på herrgården.
Dag
5 red vi vidare till Ösjönäs. Det regnade och vi tog därför en liten genväg och
hoppade över Mon
och red istället grusvägen direkt till Ösjönäs.
och red istället grusvägen direkt till Ösjönäs.
Ösjönäs är en utav våra favoriter och det vill
vi inte missa på vår ridled. Värdparet Jessika och Klas
är alltid lika roligt att träffa och få höra om alla deras reseäventyr de gjort med familjen. Vi hade bokat två nätter där för att också hinna se lite av Tivedens nationalpark.
är alltid lika roligt att träffa och få höra om alla deras reseäventyr de gjort med familjen. Vi hade bokat två nätter där för att också hinna se lite av Tivedens nationalpark.
Så dag 6 blev lite av en vilodag med cykelutflykt
till nationalparken där vi tog en lång promenad
Det blev trots allt en liten ridtur på eftermiddagen då vi gjorde nationalparksrundan.
Det blev trots allt en liten ridtur på eftermiddagen då vi gjorde nationalparksrundan.
Den kvällen blev det grillmiddag i i
Indiantältet tillsammans med de övriga gästerna.
Jättetrevlig avslutning på vår ridled denna gång innan hemfärden till Göteborg nästa dag.
Jättetrevlig avslutning på vår ridled denna gång innan hemfärden till Göteborg nästa dag.
Maj 2013 var det dags
igen.
Cefyr börjar lära sig livet på ridled och är
en riktig ledarhäst så denna gång tog jag med mina väninnor istället för maken.
Vi var tre ryttare från Göteborg och två från Stockholm. Då Tiveden ligger på lagom avstånd från både Stockholm och Göteborg så vart detta ett perfekt upplägg för att få rida med min syster och hennes kompis från Stockholm och mina vänner från Göteborg.
Vi
hade bokat en långhelg torsdag till söndag och kom precis samtidigt till
Ösjönäs lagom till lunch. Medans våra hästar fick vila i hagen efter bilfärden
installerade vi oss och åt vår lunch innan vi
tog en härlig eftermiddagstur runt hela nationalparksrundan.
tog en härlig eftermiddagstur runt hela nationalparksrundan.
Vi
hade två hyrhästar och tre egna så de var lite ovana vid varandra första dagen
men sen löpte det
på och alla hade samma tempo och vi turades om att rida först. När vi kom tillbaka från nationalparksrundan badade vi bastu innan vi blev upphämtade av Monica Bergerstedt för att äta middag på den underbara lilla restaurangen i skogen.
på och alla hade samma tempo och vi turades om att rida först. När vi kom tillbaka från nationalparksrundan badade vi bastu innan vi blev upphämtade av Monica Bergerstedt för att äta middag på den underbara lilla restaurangen i skogen.
Tiveden har verkligen allt. Mitt i skogen
ligger en riktig gourmetrestaurang i en topprenoverad gammal lada.
Monica
har blivit en väldigt uppskattad vän och det är så härligt att se allt
engagemang som hon och hennes vänner lägger ner för att vi skall få uppleva
Tivedens fantastiska natur.
På fredagen gav vi oss av mot Sätra. Halvvägs
har Monicas gäng byggt jättefina rasthagar och ett
bord vid sjön där vi kunde sitta och äta vår lunch.
bord vid sjön där vi kunde sitta och äta vår lunch.
Efter
långa galopper kom vi sen fram till lyxiga Sätra. Här blev det bastu och bad i
ån innan middagen.
Det är underbart att kunna få ha det så bekvämt efter en hel dag på hästryggen.
Det är underbart att kunna få ha det så bekvämt efter en hel dag på hästryggen.
På
lördagen red vi vidare till Granvik. En annan favorit nere vid Vätterns strand.
Här finns det fina hagar till hästarna och middagen som serveras i antikaffären
är en riktig upplevelse.
Här sitter man mitt bland alla antikviteter
och äter på vackert porslin med små prislappar på. Här finns verkligen känslan av
genuin miljö som förstärks av det trevliga värdparet.
Höjdpunkten denna dag var att vi lyckades få en timme i den vedeldade bastun alldeles vid stranden innan middagen. Helt underbart ställe och kan varmt rekommenderas. Jag tror den bokas via campingplatsen.
Höjdpunkten denna dag var att vi lyckades få en timme i den vedeldade bastun alldeles vid stranden innan middagen. Helt underbart ställe och kan varmt rekommenderas. Jag tror den bokas via campingplatsen.
Nästa dag söndag var vår sista dag och vi tog
oss tillbaka till Ösjönäs.
Det var en ganska kort sträcka och tog bara 2 timmar så vi red utan rast och tog vår lunch på Ösjönäs innan vi packade ihop oss inför hemfärd.
Det var en ganska kort sträcka och tog bara 2 timmar så vi red utan rast och tog vår lunch på Ösjönäs innan vi packade ihop oss inför hemfärd.
Denna runda har allt om man bara har en långhelg på sig. Ösjönäs, Sätra och Granvik är alla tre i topp när det gäller boende för både hästar och ryttare. Alla ligger vid vattnet och har tillgång till bastu. Det är lagom etapper varje dag och ridvägarna är helt underbara. Många långa galopper
på mjuka skogsvägar eller spännande skogstigar i trollskog. Väldigt varierande terräng och det har lagts många ideella timmar på att göra stigarna framkomliga med träbroar och utfyllnad där det är sankmark.
Återigen ett stort tack till er alla som är
engagerade i ridleden för ert enorma arbete.
Vi som var med var Helena Dahlsten, Linda Karlsson, Mona von Matern, Annica Vellinga Jacobsson och jag själv.
Hoppas vi ses på ridleden!
Barbro Wennerholm
Vi som var med var Helena Dahlsten, Linda Karlsson, Mona von Matern, Annica Vellinga Jacobsson och jag själv.
Hoppas vi ses på ridleden!
Barbro Wennerholm
Dag 5
På alla ställen vi varit har det serverats en maffig frukost så vi gav oss iväg med stinna magar. Ösjönäsgänget hämtade sina islandshästar samtidigt med oss men vi lät dem ge sig iväg innan vi gjorde iordning våra pållar.
Här står Yvonne med Chappe och Toddy.
Idag skulle turen gå den nya leden upp till Åsebol.
Spännande med nya leder.
Anna-Karin och jag har säkert ridit alla snart för det här är femte gången.
Leden går norrut en bit efter sjön ,en väldigt vacker och lättriden grusväg innan den svänger av uppför österut. Sträckan förbi Valsjön är en upplevelse att rida, leden går alldeles vid sidan om sjön.
Vi fortsatte vårt gnatande om vem som skulle gå först men Lappen kunde inte gå bakom utan stegade förbi i ett kör, detta gjorde att vi missade leden norrut och kom tillbaka till korsningen vid Tolsjöhult. Hur kul var det att rida tillbaka, visserligen fanns där en vacker rastplats vid sjön Unden där vi kunde studera kartan.
När vi skulle ge oss av därifrån kom dagens regnskur och vi fick snabbt dra på regnkläderna för att efter skuren ta av dem igen. Det var ju inget fel på värmen precis.
Vi skippade att rida upp till Lindbergs klint där man har utsikt över nästan hela Unden det var ju inte så kul när det var blött och halkigt.
Nu fortsatte leden på en grusväg nästan utan bebyggelse och vi hittade ett bra lunchställe. Maten som vi fått med oss ifrån Sätra var helt fantastiskt god.
Rökt viltkött med potatisgratäng plus tomater. När vi avnjutit vår lunch med kaffe fortsatte vi vår tur norrut.
Leden gick nu på en fin skogsväg upp till västerfallet där bilvägen tog vid en bit.
Vi tog en avstickare upp till Gullebolet och tittade på den gamla släktgården och fortsatte sedan upp till Skaga Kapell.
Jag blev överraskad av att se mitt armband ligga där,gjort av sten. Det kallas frälsarkransen och alla stenarna(pärlorna) betyder någonting.
En stunds meditation.
Lite historik om Skaga stavkyrka.
Den första byggdes på i början på 1100 talet av vikingahövdingen Ramunders dotter Skaga. Hon lät bygga den till sin make.
Den revs år 1826 för att få slut på en offer kult som uppstått vid den källa som rinner upp vid kyrkan. Efter en rekonstruktion byggdes kyrkan upp igen 1960.
År 2000 brann den upp men byggdes igen år 2001.
Väl värt ett besök.
Efter ett telsamtal med Arne i Åsebohl mötte han upp alldeles innan bron vi skulle över. Han visade oss på kartan några alternativa ridvägar då lederna var för dåliga pga allt regnande.
Några av oss valde att gå över bron men det var ingen trafik alls.
Leden fortsatte sedan slingrande förbi och nästan igenom små söta gårdar varvat med nybrutna leder genom tät skog, på ett ställe gick leden igenom ett helt hav av stora blåklockor.
Hur vackert som helst.
När vi kom upp till Björnmossen kände A-K och jag igen oss från förra året. Här är fin väg sedan ända upp till Åsebol. Sista biten tror jag hästarna var lite trötta så vi hoppade av och gick. Det kändes som om den här sträckan var den längsta säkert pga felridningen.
Vid Åsebol fick hästarna stora fina hagar och sprang lyckliga omkring i solenskenet.
Arne hade börjat elda i badtunnan och efter en jättegod och trevlig middag tillsammans med värdparet visade Ann sitt arbete med ull. Massor med fina konstverk.
När det började mörkna var det dags att hoppa i tunnan. Arne hade laddat upp med starköl så vi blev tillräckligt modiga att kasta oss i bäcken med jämna mellan rum för att svalka oss.
Arne sa skrattande dan efter och sa att vi hade låtit som en hel klass skolflickor.
Väldigt trevligt och mysigt hade vi.
Dag 6
Dan efter åt vi frukost och gjorde matsäck av det som fanns i de sprängfyllda kylskåpen och påbörjade vår sista dag på vår ridsemester. Fina ridvägar fram till Barrud och där kom vi på sträckan över bergen till Slottsbol.
När vi kom till Högsåsen bestämde vi att ta den lilla extra vägen runt tillbaka till Allmänningarud. Här finns några jättefina galoppsträckor och vi satte fart. Tjoho vad det gick undan!
På ett ställe tyckte sig Lena se björnspår på ett ställe och det var verkligen en jättetass. Vet inte om det finns björn här. Vi har inte sett annat än rådjur och massor av kantareller iår men vi har ju sett en helt underbar natur, jättefina leder (kanske lite blöta iår) och en härlig utsikt över Unden.
Hos Birgitta blev vi inkvarterade i det jättegulliga torpet och fick en god middag som alltid hos henne. Vi satt uppe en bra stund på kvällen och pratade innan vi somnade.
Dag 7
Anna-Karin och Lena drog hem genast efter frukosten men Yvonne och jag hade bestämt oss för att se lite av Tiveden utan häst.
Stenkällan blev målet för dagen.
Vilken natur! Här går inte att ta sig fram på hästryggen bara till fots själv.
Urgammal skog och jättestenblock.
Vi hade tur med vädret, solen sken ner på oss mellan de gamla trädstammarna.
Det är en upplevelse av många i Tiveden som rekommenderas.
På tillbakavägen hittade vi Pors som vi plockade med oss för att smaksätta bl.a snaps.
Vid ICA köpte vi med oss en smarrig lunchtallrik som vi åt i Alnerud.
Hästarna hade fått gå kvar i deras hage och haft det bra hela dagen innan det var dags att åka hem. Birgittas man Tommy hjälpte oss med kontakterna som krånglade i transporterna .
Tack Tommy som ställde upp och hjälpte oss.
År 2012 års ridsemester är till ända.
Vi har som vanligt ridit på fina leder, sett mycket efter vägen och träffat många jättetrevliga människor. Både gamla bekantskaper och nya.
Ett stort tack till alla som har ställt upp för oss, hoppas vi träffas igen.
Brittmarie, Anna-Karin, Yvonne och Lena på trappen vid stugan i Åsebol.
Skrivet av Brittmarie Håkansson.